tisdag 10 oktober 2006

Ledsen över andras glädje och dumhet

Igår åkte jag genom Småland. På Radio Kalmar hör jag en strålande glad kvinna. Maria E utanför
Järnforsen var den första att skjuta en älg i årets älgjakt. Hon berättar att hon satt på pass i den 
tidiga morgonen. Men efter några timmar ville hon sträcka på benen.
Hon hade bara gått en liten bit, sedan såg hon dem. En hel familj: Mamma älg, pappa älg och de två barnen. Snabbt lade hon an och sköt pappa älg. Man får inte tveka säger hon i radion. Bara lägga an och skjuta. De åttataggade hornen skall Maria sätta upp på väggen.

Först tänker jag: pucko. Älgstammen är på nedåtgående, en av de främsta orsakerna är att jägarna ständigt skjuter de största och starkaste djuren. Alla vill ha stora älgkronor på väggen. En massa experter har sagt just detta inför årets älgjakt och uppmanat jägarna att spara de stora friska djuren.

Sedan blir jag bara ledsen. Ledsen över att någon som ser en älgfamilj kan vara så glad över att ha dödat en av dem.

Inga kommentarer: