lördag 6 juni 2015

En sorts dödsvandring - matinköp en fredag

Citygross öppnade för inte så länge sedan en ny affär i Linköping. Jag har inte varit där förrän idag, men deras reklam har förstås synts. Reklam för kött som inte talar alls till mig, men ekologiska livsmedel är intressant.

Långfranska, 2 för 20:-, baguetter 2 för 20:-, butiksgräddade bullar, muffins, wienerbröd, ja allt möjligt 5:- st. Massor av tårtor i alla möjliga former och färger. En stor stapel söta kex, sedan nästa stapel med plastförpackade söta bakverk, mazariner och sådant. Det är den syn som möter en när man börjar gå huvudgången genom affären. Fullkornsbröd och andra nyttiga varor är noga undangömt på sidohyllorna.

Efter att ha tagit sig igenom denna sockerchock kommer man till de överlastade köttdiskarna, jag springer snabbt förbi, där ska jag ändå inte handla. Runt hörnet - jag följer hela tiden den stora mittgången och beskriver vad de har lastat in där - möter man ett gigantiskt BERG av chips och läsk. BARA 10 kr (om man är kortkund) DET ÄR VÄL BILLIGT? HALVA PRISET? Vi tar några extra!

Grande finale - en bisarrt stor godisavdelning! Ett runt rosa hus täckt av lösgodishyllor, godishyllor, massor av vuxna människor som står och gräver sina gravar med små rosa plastspadar. Feta barn som kretsar varv efter varv mellan hyllor med sötsaker.

Hur många minuter, timmar, dagar av ditt liv kostar den billiga maten? Citygross låtsas vara billiga, men de vräker fram söt och fet mat som de vet att vi har svårt att låta bli när vi går genom affären. Vi svenskar äter på tok för mycket socker (inkl vitt bröd), kött och salt. Citygross profilerar sig på den maten. Sjuk och fet är det vad du vill bli? Handla på #citygross #butikenfrånhelvetet

torsdag 28 augusti 2014

En flytt av Linköpings flygplats engagerar i valrörelsen

Miljöpartiets förslag att flytta all flygverksamhet i Linköping till Malmen engagerar i valrörelsen. Igår när jag stod i valstugan kom först ett gäng yngre killar som studerar samhällsplanering och berättade om alla fördelar de såg med att flytta:
- Möjligheterna som öppnar sig att utveckla Linköpings centrala delar
- Samordningsvinserna för flyget. Man behöver inte två räddningstjänststyrkor, två fälthållningsgrupper, två flygledartorn osv.
- Malmens närhet till stambanan och planerna som finns på att öppna en pendeltågsstation i Malmslätt. Då kan man bygga en ny flygplatsterminal på promenadavstånd från pendeltåget.

Senare kom några äldre herrar i flera omgångar och berättade vilken katastrof det skulle vara om vi flyttade flygverksamheten. Det går inte för som det är nu har det alltid varit, var deras budskap. Vilket är ditt?



söndag 13 april 2014

Det stora sveket

Skäggetorp är ett av de mest utsatta områdena i Sverige. Hösten 2012 gjorde Katarina Gunnarsson ett reportage i Studio ett. Hon hade intervjuat ungdomar som hade kört på gymnasiet, kört på komvux, som nu stod helt utan vettig sysselsättning, utan att komma in i samhället. Som hade börjat gråta under intervjun, så utlämnade i ett Sverige där de inte får någon plats. Det finns stadsdelar i Linköping där 1/3 av ungdomarna är Neets. Neet är en förkortning av "Not in Employment, Education or Training"

Skäggetorp är så oerhört nära stadens centrum, så oerhört nära Barhäll och andra välmående stadsdelar. I många andra städer ligger de utsatta stadsdelarna ganska långt från de välbärgade och från centrum, här är det bara 7 min med buss eller en behaglig cykeltur till stadshuset.

Självklart vet jag att det finns många goda krafter i Skäggetorp också, Corren intervjuar Nader Ghaemi som berättar om föreningsliv och andra civila krafter. Nader är väldigt kritisk mot kommunens förvaltningar som inte sköter sig. Personligen så tycker jag att Nader underdriver när han säger att det är stuprör i de centrala kommunförvaltningarna. Istället har de olika förvaltningscheferna under ganska lång tid ägnat sig åt revirstrider och att bekämpa varandra, detta accentuerades förstås under den period kommunen saknade ordinarie kommundirektör. Samma förhållande har rått på bolagssidan där de olika direktörerna under lång tid har ägnat sig åt att motarbeta varandra i olika grad. Tydligen har de precis på sistone (kanske av den nye kommundirektören?) blivit anmodade att samarbeta, vilket tydligen har gjort att de inte längre öppet motarbetar varandra, men det är inget roligt läge den kommunala förvaltningen och politiken befinner sig i, enligt min mening. Ändå har Linköping så bra förutsättningar!

Skäggetorp och Ryd behöver en mängd sociala insatser för arbete, utbildning, företagande och annat stärkande, men stadsdelarna behöver också en stadsbyggnadsmässig insats. Skäggetorp är nästan ett unikt exempel på den radikalt funktionsuppdelade staden. I visionen skulle den vara en trygg sluten värld, ingen biltrafik, promenadvägar till skola och affärer och stilistiskt formad som ett fartyg. Om man tittar på det från motorvägen är det verkligen fartygets silhuett som möter en, en brygga sticker upp ur morgondimmorna, Skäggetorp centrum, omgärdat av de lägre husen som formar skrovet. Bara ett par landgångar som anslutning till den hotfulla omvärlden. Tanken är så vacker och så fel!

Stadsdelen behöver stadsbyggnadsprojekt som bygger ihop den med resten av staden, den ska inte kännas som en annan del så fort man kommer under järnvägen, så fort man svänger av från Bergsvägen. Mellan husen saknas också i stor utsträckning den småsakliga rumsindelningen som gör att man kan göra sig hemmastadd, som gör att man kan etablera sig i sitt kvarter. Då kan man också ta makten över det, man kan hålla kriminalitet och gäng borta, etablera en social kontroll. Exempel finns från många håll, t ex NY.

Från Miljöpartiets sida har vi försökt lyfta de utsatta stadsdelarna. Vi har inte gjort det tillräckligt och absolut inte framgångsrikt, tydligtvis! Men vi har ändå argumenterat för att bomässan skulle varit ett stadsdelsomvandlingsprojekt i Skäggetorp, vi har försökt få till en kulturpark, nytt bad och lite andra saker. (Jag är inte skadeglad över den misslyckade bomässan Vallastaden, men den säger ju en hel del om Linköping. Skillnaden mellan (S) och alliansen där var ju inte idén som sådan, utan tidsplanen.)

torsdag 27 mars 2014

Miljöpartiet som livsstil?

Passar Miljöpartiet bäst som livsstil? Det hävdar PM Nilsson i en ledare i Dagens Industri. Ledaren är intressant, inte minst den rubriksättningen. Jag är stolt över att tillhöra det parti som enligt DI passar bäst som livsstil. Men PM Nilsson förstår ändå inte riktigt Miljöpartiet, tycker jag. Han trasslar in sig på samma sätt som alla andra som bara tänker i vänster-högerskalan. Hur kan ett parti värna den individuella friheten och samtidigt tycka det går bra att höja skatterna?

Jag skrev ett mejl till PM Nilsson för att förklara:

Hej!
 Det var intressant för en gammal miljöpartist att läsa din ledare om MP.


En liten tanke väckte texten: MP's grund, är som du skriver individualistisk, därför har vi flera värderingar och tankar gemensamma med borgerliga partier. Men, om man kopplar mot filosofiska grundtankar så har Miljöpartiet inte formats så mycket av de liberala/nyliberala tänkarna där individen är i centrum och individens ägodelar är en förlängning av det egna jaget. Den tanke som kunde få 90-talets Fria Moderata (vad det nu var, ungdoms eller studentförbund) att ha slagordet "Skatt är stöld".
 
 Miljöpartiets ideologi har en gång formats utifrån en tanke om att individen slutar där den egna kroppen slutar, dvs ägandet är inte lika viktigt. Miljöpartiet betonar samarbete (frivilligt!) mycket mera än konkurrens, till skillnad från många liberala tänkare. Man kan härleda en del av Miljöpartiets program till anarkistiska tänkare som Kropotkin eller den frihetliga socialismen.
 
 Häri ligger skillnaden mellan Miljöpartiets individualism och den borgerliga individualismen, menar jag. Det förklarar också hur vi kan landa olika i fråga om skatteskalor. Det kanske du redan förstod och valde att inte skriva om - ledare skrivs ju inte främst för att analysera utan för att påverka.
 
 Sedan formas ju alla trovärdiga partiers program av det samhälle vi lever i - Moderaterna vill inte avskaffa alla skatter utom det som behövs för nattväktarstaten, Miljöpartiet vill inte avskaffa egendomsrätten.
 
 Själv är jag mest bekymrad över att det både i Miljöpartiet och i andra partier (även borgerliga!) finns många människor som har glömt bort individens frihet och den på 80-talet många gånger befogade kritiken av likriktning, centralstyrning och okänslig byråkrati. Skattenivån berör såklart många av DI's läsare mycket, men det finns annat viktigt i livet också. Det tar du upp på ett bra sätt när du beskriver Miljöpartiets DNA.
 
 Bästa hälsningar,
 Gunnar Gustafsson
 Linghem

måndag 3 mars 2014

Krig och rätt - FAQ

Ryssland har invaderat delar av Ukraina. Man har omringat och avväpnat ukrainsk militär, inrättat ett styre troget invasionsstyrkorna och även inrättat väpnade styrkor trogna invasionsstyrkorna. På bara ett par dygn. Det reser såklart många frågor. Låt oss titta på ett par av dem.

Fråga 1
- Skall vi visa förståelse för den ryska invasionen?

- De flesta svenskar som kommenterar detta kritiserar Ryssland för invasionen. Men många kritiserar i samma andetag att det sitter fyra fascister (från partiet Svoboda) i den nytillträdda Ukrainska regeringen.

- Vad har Ukrainas regering med saken att göra? Har i den förklarat krig mot Ryssland?
-Nej. Regeringen har precis tillträtt. Det är väldigt, väldigt tråkigt med fascister i regeringar. Men det ger inte ett land rätten att invadera ett annat.

-Inte ens om det invaderande landet leds av superdemokratiska och genomhumanistiska presidenter som Vladimir Putin?
-Ingen som helst rätt.

Litet sidospår: Det sitter många fascister i det ungerska parlamentet, från partiet Jobbik. I Österrike representeras fascisterna av FPÖ. I Italien finns det svartskjortor, Nationella Fronten är starka i Frankrike. De är inte tillräckligt fascistiska för att invaderas av Putin nu. Men om de börjar diskriminera ryssar som de gör med svarta afrikaner kan det höjas röster i Sverige för en rysk invasion även av dessa länder.

Fråga 2
-Många säger att Ukrainas regering inte är legitim, för den är inte folkvald?
- Regeringar är sällan folkvalda.


- Är regeringen Reinfeldt folkvald?
- Nej, den är precis som den ukrainska regeringen vald av ett parlament. Många av parlamentarikerna i det ukrainska parlamentet har under pågående mandatperiod valt att byta parti, men det gör dem inte mindre valda.

- Är det legitimt för Putin att invadera Sverige, eftersom vi inte har en folkvald regering?
- Nej, FN-stadgan är tydlig på den punkten. Länder får inte invadera varandra utan beslut i FN's säkerhetsråd.

En officiell referens
Vänsterpartiet fördömer i ett uttalande Rysslands invasion på sex rader. Sju rader ägnar man åt att uppmana Ukraina att ordna val där man inte väljer fascister. (Det finns en överenskommelse om val i Ukraina i maj, redan innan Vänsterpartiets kraftfulla ingripande)


tisdag 25 januari 2011

Utbildning för vår tid?

Vad handlar lärande och utbildning om i vår teknologiska tid? Diana Laufenberg håller ett tänkvärt föredrag på TED talks om hur människor förr i tiden kom till skolan för att bokstavligen komma till kunskapen, som fanns på skolan i form av lärare, böcker och annan utbildningsmateriel. Men varför ska vi komma till skolan idag, när all fakta och annan utbildningsmateriel vi kan tänka oss finns tillgänglig via våra datorer och mobiltelefoner?
Enligt henne bör utbildning handla om:
  • Experiential learning
  • Student voice
  • Embracing failure
Hur rimmar det med standardiserade prov och förfinade betygsskalor? Hur lär man sig av misslyckanden i betygen? Om man kan söka sig fram till svaren på ett prov på en kvart med datorn, vad var då värdet med provet? Vad handlar kunskap om? Hur premierar vi en aktiv nyfikenhet och kreativitet?

I kvällens "Rakt på" i SVT intervjuades Fredrik Härén. Det han säger är också tänkvärt.

måndag 17 januari 2011

Rättvisa betyg?

Finns det rättvisa betyg? Vad är meningen med betygen?
En statlig utredning föreslår att elever ska få överklaga sina avgångsbetyg från grundskola, gymnasium, sfi och komvux. Detta för att öka rättssäkerheten, eftersom betygen kan spela stor roll för om man ska komma in på andra skolor.

Utbildningsminister Jan Björklund avfärdar förslaget. Han, som har betyg som en av grundstenarna i sin skolpolitik, tycker att det blir krångligt och byråkratiskt för lärarna. Om man skall kunna överklaga ett slutbetyg (som kanske kan omfatta tre års studier) måste lärarna dokumentera undervisningen väldigt väl. Eftersom en lärare som kanske har flera hundra elever under en treårsperiod måste då ägna mycket tid åt dokumentation, tid som istället borde användas till undervisning och förberedelser, menar Björklund.

Björklunds argument väcker flera frågor.
-Hur klarar en lärare normalt av att hålla flera hundra elevers prestationer under en trårsperiod levande för att kunna ge rättvisa slutbetyg?
-Hur är det för de elever som får nya lärare en eller flera gånger under en utbildning? Hur skall de nya lärarna kunna sätta rättvisa betyg om inte de tidigare lärarna har fört en omfattande dokumentation?
- Vad är meningen med betygen om de inte på ett så rättvist sätt som möjligt ska spegla elevens kunskaper och förmågor efter genomförd utbildning?

Jan Björklund har ofta talat om betyg och ordning i samma sammanhang som ordning och uppförande. Han vill till och med införa betyg i detta "ämne".

Betygen är Jan Björklunds morot och piska i skolan, det tycker jag är ganska uppenbart. Det handlar inte om att på ett rättvist sätt spegla elevernas prestationer och färdigheter, då skulle Björklund vara den förste att kräva möjligheten att överklaga betyg. Det handlar om att tukta våra barn och unga så att de håller sig lugna och sliter hårt utan att ifrågasätta.

Min egen erfarenhet av betyg är att i den stora världen utanför skolan betyder de nästan ingenting. Under min skoltid ifrågasatte jag aldrig betygen, som alla andra såg jag dem som självklara och viktiga. Björklunds invändningar mot byråkratisering av läraryrket är helt riktiga. Men min slutsats är den motsatta - minska betydelsen av betygen i skolan, ta helst bort dem helt. Under studietiden bör de ersättas med rejäla utvecklingssamtal mellan lärare och elever, något som är självklart på goda arbetsplatser. Utförliga samtal om hur studierna går, vad eleven kan göra för att förbättra sina resultat och hur läraren kan stödja eleven i det. För intagningar till andra skolor bör man istället jobba mera med olika former av antagningsprövningar - ett sätt för ungdomarna vad de verkligen kan, inte bara att de kan plugga till ett prov och att de kan vara inställsamma mot läraren.

Lena Sommestad skriver på sin blogg om vad som händer i skolan medan utbildningsministern diskuterar betyg. Det är också tänkvärt.

Se gärna den här videon om vad utbildning egentligen borde handla om!