lördag 6 juni 2015
En sorts dödsvandring - matinköp en fredag
Långfranska, 2 för 20:-, baguetter 2 för 20:-, butiksgräddade bullar, muffins, wienerbröd, ja allt möjligt 5:- st. Massor av tårtor i alla möjliga former och färger. En stor stapel söta kex, sedan nästa stapel med plastförpackade söta bakverk, mazariner och sådant. Det är den syn som möter en när man börjar gå huvudgången genom affären. Fullkornsbröd och andra nyttiga varor är noga undangömt på sidohyllorna.
Efter att ha tagit sig igenom denna sockerchock kommer man till de överlastade köttdiskarna, jag springer snabbt förbi, där ska jag ändå inte handla. Runt hörnet - jag följer hela tiden den stora mittgången och beskriver vad de har lastat in där - möter man ett gigantiskt BERG av chips och läsk. BARA 10 kr (om man är kortkund) DET ÄR VÄL BILLIGT? HALVA PRISET? Vi tar några extra!
Grande finale - en bisarrt stor godisavdelning! Ett runt rosa hus täckt av lösgodishyllor, godishyllor, massor av vuxna människor som står och gräver sina gravar med små rosa plastspadar. Feta barn som kretsar varv efter varv mellan hyllor med sötsaker.
Hur många minuter, timmar, dagar av ditt liv kostar den billiga maten? Citygross låtsas vara billiga, men de vräker fram söt och fet mat som de vet att vi har svårt att låta bli när vi går genom affären. Vi svenskar äter på tok för mycket socker (inkl vitt bröd), kött och salt. Citygross profilerar sig på den maten. Sjuk och fet är det vad du vill bli? Handla på #citygross #butikenfrånhelvetet
torsdag 28 augusti 2014
En flytt av Linköpings flygplats engagerar i valrörelsen
- Möjligheterna som öppnar sig att utveckla Linköpings centrala delar
- Samordningsvinserna för flyget. Man behöver inte två räddningstjänststyrkor, två fälthållningsgrupper, två flygledartorn osv.
- Malmens närhet till stambanan och planerna som finns på att öppna en pendeltågsstation i Malmslätt. Då kan man bygga en ny flygplatsterminal på promenadavstånd från pendeltåget.
Senare kom några äldre herrar i flera omgångar och berättade vilken katastrof det skulle vara om vi flyttade flygverksamheten. Det går inte för som det är nu har det alltid varit, var deras budskap. Vilket är ditt?
söndag 13 april 2014
Det stora sveket
Skäggetorp är så oerhört nära stadens centrum, så oerhört nära Barhäll och andra välmående stadsdelar. I många andra städer ligger de utsatta stadsdelarna ganska långt från de välbärgade och från centrum, här är det bara 7 min med buss eller en behaglig cykeltur till stadshuset.
Självklart vet jag att det finns många goda krafter i Skäggetorp också, Corren intervjuar Nader Ghaemi som berättar om föreningsliv och andra civila krafter. Nader är väldigt kritisk mot kommunens förvaltningar som inte sköter sig. Personligen så tycker jag att Nader underdriver när han säger att det är stuprör i de centrala kommunförvaltningarna. Istället har de olika förvaltningscheferna under ganska lång tid ägnat sig åt revirstrider och att bekämpa varandra, detta accentuerades förstås under den period kommunen saknade ordinarie kommundirektör. Samma förhållande har rått på bolagssidan där de olika direktörerna under lång tid har ägnat sig åt att motarbeta varandra i olika grad. Tydligen har de precis på sistone (kanske av den nye kommundirektören?) blivit anmodade att samarbeta, vilket tydligen har gjort att de inte längre öppet motarbetar varandra, men det är inget roligt läge den kommunala förvaltningen och politiken befinner sig i, enligt min mening. Ändå har Linköping så bra förutsättningar!
Skäggetorp och Ryd behöver en mängd sociala insatser för arbete, utbildning, företagande och annat stärkande, men stadsdelarna behöver också en stadsbyggnadsmässig insats. Skäggetorp är nästan ett unikt exempel på den radikalt funktionsuppdelade staden. I visionen skulle den vara en trygg sluten värld, ingen biltrafik, promenadvägar till skola och affärer och stilistiskt formad som ett fartyg. Om man tittar på det från motorvägen är det verkligen fartygets silhuett som möter en, en brygga sticker upp ur morgondimmorna, Skäggetorp centrum, omgärdat av de lägre husen som formar skrovet. Bara ett par landgångar som anslutning till den hotfulla omvärlden. Tanken är så vacker och så fel!
Stadsdelen behöver stadsbyggnadsprojekt som bygger ihop den med resten av staden, den ska inte kännas som en annan del så fort man kommer under järnvägen, så fort man svänger av från Bergsvägen. Mellan husen saknas också i stor utsträckning den småsakliga rumsindelningen som gör att man kan göra sig hemmastadd, som gör att man kan etablera sig i sitt kvarter. Då kan man också ta makten över det, man kan hålla kriminalitet och gäng borta, etablera en social kontroll. Exempel finns från många håll, t ex NY.
Från Miljöpartiets sida har vi försökt lyfta de utsatta stadsdelarna. Vi har inte gjort det tillräckligt och absolut inte framgångsrikt, tydligtvis! Men vi har ändå argumenterat för att bomässan skulle varit ett stadsdelsomvandlingsprojekt i Skäggetorp, vi har försökt få till en kulturpark, nytt bad och lite andra saker.
måndag 3 mars 2014
Krig och rätt - FAQ
Fråga 1
- Skall vi visa förståelse för den ryska invasionen?
- De flesta svenskar som kommenterar detta kritiserar Ryssland för invasionen. Men många kritiserar i samma andetag att det sitter fyra fascister (från partiet Svoboda) i den nytillträdda Ukrainska regeringen.
- Vad har Ukrainas regering med saken att göra? Har i den förklarat krig mot Ryssland?
-Nej. Regeringen har precis tillträtt. Det är väldigt, väldigt tråkigt med fascister i regeringar. Men det ger inte ett land rätten att invadera ett annat.
-Inte ens om det invaderande landet leds av superdemokratiska och genomhumanistiska presidenter som Vladimir Putin?
-Ingen som helst rätt.
Litet sidospår: Det sitter många fascister i det ungerska parlamentet, från partiet Jobbik. I Österrike representeras fascisterna av FPÖ. I Italien finns det svartskjortor, Nationella Fronten är starka i Frankrike. De är inte tillräckligt fascistiska för att invaderas av Putin nu. Men om de börjar diskriminera ryssar som de gör med svarta afrikaner kan det höjas röster i Sverige för en rysk invasion även av dessa länder.
Fråga 2
-Många säger att Ukrainas regering inte är legitim, för den är inte folkvald?
- Regeringar är sällan folkvalda.
- Är regeringen Reinfeldt folkvald?
- Nej, den är precis som den ukrainska regeringen vald av ett parlament. Många av parlamentarikerna i det ukrainska parlamentet har under pågående mandatperiod valt att byta parti, men det gör dem inte mindre valda.
- Är det legitimt för Putin att invadera Sverige, eftersom vi inte har en folkvald regering?
- Nej, FN-stadgan är tydlig på den punkten. Länder får inte invadera varandra utan beslut i FN's säkerhetsråd.
En officiell referens
Vänsterpartiet fördömer i ett uttalande Rysslands invasion på sex rader. Sju rader ägnar man åt att uppmana Ukraina att ordna val där man inte väljer fascister. (Det finns en överenskommelse om val i Ukraina i maj, redan innan Vänsterpartiets kraftfulla ingripande)
tisdag 25 januari 2011
Utbildning för vår tid?
Enligt henne bör utbildning handla om:
- Experiential learning
- Student voice
- Embracing failure
I kvällens "Rakt på" i SVT intervjuades Fredrik Härén. Det han säger är också tänkvärt.
måndag 17 januari 2011
Rättvisa betyg?
En statlig utredning föreslår att elever ska få överklaga sina avgångsbetyg från grundskola, gymnasium, sfi och komvux. Detta för att öka rättssäkerheten, eftersom betygen kan spela stor roll för om man ska komma in på andra skolor.
Utbildningsminister Jan Björklund avfärdar förslaget. Han, som har betyg som en av grundstenarna i sin skolpolitik, tycker att det blir krångligt och byråkratiskt för lärarna. Om man skall kunna överklaga ett slutbetyg (som kanske kan omfatta tre års studier) måste lärarna dokumentera undervisningen väldigt väl. Eftersom en lärare som kanske har flera hundra elever under en treårsperiod måste då ägna mycket tid åt dokumentation, tid som istället borde användas till undervisning och förberedelser, menar Björklund.
Björklunds argument väcker flera frågor.
-Hur klarar en lärare normalt av att hålla flera hundra elevers prestationer under en trårsperiod levande för att kunna ge rättvisa slutbetyg?
-Hur är det för de elever som får nya lärare en eller flera gånger under en utbildning? Hur skall de nya lärarna kunna sätta rättvisa betyg om inte de tidigare lärarna har fört en omfattande dokumentation?
- Vad är meningen med betygen om de inte på ett så rättvist sätt som möjligt ska spegla elevens kunskaper och förmågor efter genomförd utbildning?
Jan Björklund har ofta talat om betyg och ordning i samma sammanhang som ordning och uppförande. Han vill till och med införa betyg i detta "ämne".
Betygen är Jan Björklunds morot och piska i skolan, det tycker jag är ganska uppenbart. Det handlar inte om att på ett rättvist sätt spegla elevernas prestationer och färdigheter, då skulle Björklund vara den förste att kräva möjligheten att överklaga betyg. Det handlar om att tukta våra barn och unga så att de håller sig lugna och sliter hårt utan att ifrågasätta.
Min egen erfarenhet av betyg är att i den stora världen utanför skolan betyder de nästan ingenting. Under min skoltid ifrågasatte jag aldrig betygen, som alla andra såg jag dem som självklara och viktiga. Björklunds invändningar mot byråkratisering av läraryrket är helt riktiga. Men min slutsats är den motsatta - minska betydelsen av betygen i skolan, ta helst bort dem helt. Under studietiden bör de ersättas med rejäla utvecklingssamtal mellan lärare och elever, något som är självklart på goda arbetsplatser. Utförliga samtal om hur studierna går, vad eleven kan göra för att förbättra sina resultat och hur läraren kan stödja eleven i det. För intagningar till andra skolor bör man istället jobba mera med olika former av antagningsprövningar - ett sätt för ungdomarna vad de verkligen kan, inte bara att de kan plugga till ett prov och att de kan vara inställsamma mot läraren.
Lena Sommestad skriver på sin blogg om vad som händer i skolan medan utbildningsministern diskuterar betyg. Det är också tänkvärt.
Se gärna den här videon om vad utbildning egentligen borde handla om!
tisdag 23 november 2010
Därför stödde jag borgarna i landstinget
Östergötlands framtida utveckling och Hälso- och sjukvården i länet är allt för viktig för mig för att bli kort i ett svarte petter-spel. Det är inte bra att gå till fullmäktiges budgetmöten 7 gånger till under mandatperioden och låta Sverigedemokraterna fälla avgörandet. Det är upprörande att vi inte har lyckats förhandla fram en klar majoritet i landstinget för den kommande mandatperioden, och det ansvaret faller helt på de borgerliga partierna och Vrinnevilistan som inte ens har velat förhandla med några andra partier.
Värnandet om egna positioner är ingen bra början om man värnar om Östergötland och dess utveckling. Inte heller oförmåga att ta initiativ.
Vi är 101 ledamöter i landstingsfullmäktige. Vi har alla och en var ansvar inför befolkningen att sköta landstinget så bra som möjligt. Jag vill vara med och se till så att landstinget styrs med ordning, reda och nytänkande.
Den finansplan som jag ändå har röstat för har en rad svagheter:
- Den betyder besparingar för vården som kommer leda till sämre hälso- och sjukvård
- Landstinget kommer trots det inte nå sitt ekonomiska mål
- Det finns inga pengar till förbättringar inom områden där vi vet att vården inte är tillräckligt bra
- Det finns inga pengar till att täcka kollektivtrafikens kostnadsökningar eller till att göra önskvärda satsningar på utökad pendeltågstrafik
- Inga pengar till att göra klimat- och miljösatsningar
Ur ett grönt perspektiv så är kanske den största bristen att det inte finns en kritisk analys av hur sjukdomar uppstår, diagnostiseras och behandlas. Men det finns å andra sidan inte i det rödgröna motförslaget heller.
Ändå stödjer jag det borgerliga förslaget till finansplan. Varför då?
Partierna sitter fast i sina skyttegravar. Två sidor som skjuter på varandra och ofta inte ens förstår varandra. Men om man vill ta ansvar för landstingets utveckling duger det inte. Vi måste förhandla oss fram till stabila majoriteter som driver en politik vi tror på. Därför sträcker jag ut handen. Vi har sju omröstningar om budget och finansplan framför oss under mandatperioden. Nästa gång, i juni 2011, hoppas jag att vi har ett budgetförslag som har en stabil landstingsmajoritet bakom sig.
måndag 22 november 2010
Kris, ohederlighet och ansvar
Irland, Portugal, Spanien, är det någon som har hört talas om dessa länder i dessa dagar? Jag önskar bara att dessa lögnaktiga kampanjmakare någon enda gång fick gå igenom ett riktigt mediedrev där de får stå till ansvar för sin propaganda. Ett drev i en riktig politisk fråga, sådant som påverkar oss alla. Inte ett tramsigt privatdrev om en chokladbit eller en lägenhet eller en krogkväll. Ett politiskt drev där man ställs till svars för en lögnaktig kampanj, en nåd att bara drömma om. Medan stödpaketen snickras ihop för Irland, Portugal och kanske Spanien. Medan folket i dessa länder får betala priset för andra kampanjmakares lögner.
lördag 30 oktober 2010
Kossorna ropar efter sina barn!
Elisabeth Höglund skriver: Man ska inte förmänskliga djuren, men berättelsen visar den kärlek och omsorg som en älgko visar sin kalv, en kalv som hon gått med och fostrat upp ända sen den föddes i maj.
Jag kan berätta att vanliga kossor har samma känslor för sina kalvar. I augusti när bönderna skickar en massa kalvar till slakt så går kossorna och råmar högljutt i flera dagar. De ropar på sina kalvar, som de har gått med hela våren och sommaren (om de är nötboskap, dvs inte mjölkas, för annars skiljer man kalvarna från kossorna efter bara några dagar).
Det är bra att Elisabeth Höglund vaknar upp för älgarnas lidande i samband med jakt. Låt det bli ett uppvaknande för de koncentrationsläger till djurhållning som gris- och kycklinguppfödning är! Vi vet att grisar är väldigt lika människor kroppsligt, grisar används bland annat för att träna kirurgi, för att de är så lika människor. Det finns inget som talar för att de har ungefär samma känsloupplevelser som människor. Vi vet förskräckligt väl hur människor i koncentrationsläger mår. Vi ska inte ha koncentrationsläger för någon, varken för människor eller djur!
måndag 20 september 2010
SD är inte från en annan planet
De etablerade riksdagspartierna har bäddat fint för detta missnöje. Vi har idag en arbetslöshet större än någonsin. Ingen verkar riktigt bry sig om den, Reinfeldt lyckas slippa i stort sett all kritik för den under valrörelsen. Nästan 10% arbetslöshet, och det blev aldrig en valfråga! Blocken formerade sig i god tid, den politiska diskussionen i denna valrörelse ingav inga som helst hopp om en bättre framtid. Ibland var det svårt att förstå varför man skulle välja den ena eller andra sidan.
Moderaternas valrörelse var bara yta, häng med den framgångsrike och se till din egen plånbok. Sno motståndarens image.
Socialdemokraternas valkampanj handlade om, tja? Lite plånbok, lite hygglighet, en himla massa taktiserande.
Miljöpartiets Modernisera Sverige? Himla länge var det bara konstigt för mig, ett modeord utan innebörd. Sedan läste jag en intervju med Maria W där hon i några korta meningar faktiskt gav Modernisera-begreppet en bra och angelägen innebörd. Men det var till mig. För alla de som bara såg affischerna på stan blev det nog aldrig mer än ett tomt ord. Vi har alltid vädjat till känslor och solidaritet i våra kampanjer, t.ex. "Klimatet har ingen röst, du har det" eller "Vi lovar inte guld men gröna skogar". "Modernisera", bygg vindkraft, järnvägar etc. är däremot väldigt kallt och teknokratiskt.
Ett val och en valkampanj måste ha utrymme för de stora berättelserna, visionerna om ett bättre liv och ett annat samhälle. Annars engagerar de inte, då kommer väldigt många som inte trivs med livet idag att vända sig till andra som har en annan berättelse än den om hundra spänn i plånboken eller ett snabbtåg som man aldrig kommer ha råd att åka med.
Att demonstrera mot Sverigedemokraterna och att demonisera dem tror jag bara kommer att vidga klyftan i Sverige, det kommer att stärka SD. Det bästa sättet att bekämpa främlingsrädsla, syndabockstänkande och sverigedemokrater är att ge människor hopp om ett annat, bättre liv genom en politik och en politisk diskussion som handlar om gemenskapen i samhället som vi alla så förtvivlat gärna vill tillhöra, där vi blir sedda och uppskattade för de vi är. I Stockholm (län och stad) verkar Sverigedemokraterna inte ha kommit in. Säg inte att det är en slump att arbetslösheten också är lägre i Stockholm. Säg inte att man betydligt mera sällan känner sig fjärran från "makten", de där uppe, makthavarna.
Sverigedemokraterna vill gärna att vi demonstrerar mot dem. De vill gärna bli martyrer. De har inget intresse av att testa sin politik på riktigt, den skulle ändå aldrig fungera. Det finns mängder med andra sätt att visa vårt engagemang för ett mångkulturellt och rikt Sverige.
Schlaug bloggar också om valresultat och SD
måndag 13 september 2010
Livet är längre än mandatperioden!
Maria Wetterstrands brev till väljarna from Miljöpartiet de gröna on Vimeo.
Utförsäkrad och döende: Nya Moderaternas Sverige
Maria kan inte heller arbeta. Hon har inte någon förmögenhet på banken. Hon har arbetat inom äldreomsorgen. Så den sista tiden i livet måste hon söka socialbidrag för att kunna betala hyra, mat och räkningar.
Vad skall vi ha sjukförsäkingen till? För att ge oss en trygg inkomst vid sjukdom, kan man tycka. Den borgerliga alliansens förändring av sjukreglerna har satt en gräns för hur länge man får vara sjuk. Det är inte det Sverige jag vill leva i.
Regeringen skyller förstås som alltid på försäkringskassans tjänstemän. Men fallen har varit alltför många nu, det är allt för uppenbart att det inte är tjänstemännen det är fel på. Det är politiken. Om man vill ha ett tryggt och anständigt Sverige.
Rösta grönt för ett varmare Sverige utan klimatförändringar!
Andra som har bloggat om detta är: intressant, ab, emil broberg, rgr ö-götland, Mats J,
lördag 4 september 2010
Högerpolitikens resultat
Prestationsgraden på högskolorna, hur väl studenterna klarar att de ta poäng de måste ta, har sjunkit med fyra procentenheter på fem år.
Antalet sjukpensionärer i åldern 25-29 år har ökat med 3 000 människor de senaste fyra åren. En stor del av dessa är unga kvinnor med psykiskt relaterade besvär.
Siffrorna talar för sig själv. Fredrik Reinfeldt har varit statsminister i fyra år. Ungdomarna i Sverige klarar sig sämre än någonsin.
Besparingar och pekpinnar i skolan inte ger bättre resultat. De skolor som har lyckats bra är inte de som satsar på ordning och disciplin, utan de som satsar på att alla elever ska lära sig efter egen förmåga. Men utbildningsminister Björklund pratar på om betyg och disciplin.
Värnplikten är avskaffad, det är dags att lämna kaserngården!
måndag 23 augusti 2010
Inte röd, inte blå utan grön!
Storföretag sprider ingen välvilja kring sig. Deras enda intresse är att tjäna så mycket pengar som möjligt. När en högljudd liberal kör påstår att företagens girighet leder till det allmännas bästa är det obegripligt nys.
Människor har en inneboende kreativitet, vi vill skapa, vi vill lyssna på våra medmänniskor och vara delaktiga. Att skapa, vara med i ett sammanhang och att uppskattas för det vi gör är en är en grundläggande drivkraft för oss människor.
När man som grön pratar väl om småföretagsamhet så är det vad det handlar om. Det är inte för att det skapar så många arbetstillfällen som möjligt, ökar på BNP eller något annat slavkontrakt. Det handlar om tillit till medmänniskan och möjligheten att forma sitt eget liv. Men inte om tillit till det anonyma och rotlösa kapitalet, som girigt jagar vinst till varje pris. Inte blå, inte röd. Grön!
torsdag 19 augusti 2010
Valdebatt om vad?
Jag har lyssnat på ekots intervjuer med de borgerliga partiledarna under denna vecka. Intervjuarna är väldigt skickliga, de fokuserar kring frågor som är partiets dels hjärtefrågor, dels frågor där partiet i fråga har varit otydligt eller velande. Och så skatten för pensionärer, förstås.
Men vad blir det då för frågor som kommer upp?
Ja inte blir det viktiga framtidsfrågor eller ideologiska frågor om hur man ser på människorna i världen. Inte blir det något om klimat och miljö, trots att delar av Pakistan och Kina svämmar över samtidigt som Ryssland torkar och brinner upp.
Det blir ingen helhetsbild, det blir lite anekdotiskt, tycker jag. Det ger en bild av hur skickliga partiledarna är på att förklara och stå för sina åsikter. Och då vill jag nog påstå att Björklund var skickligast av borgarna, tätt följd av övriga herrar. Olofsson var inte så skicklig, och lyckades dessutom demonstrera att centerpartiet är splittrat t o m blan sina ministrar (Andreas Carlgren väger nog lätt så länge som Olofsson är partiledare. Men han har rätt att tycka vad han vill, det framhöll hon med emfas!)
PS. Björklund framstod ändå som väldigt oärlig när han förfasade sig över tanken på att friskolor skulle kunna tänkas dra ned på kvaliteten för att istället dela ut vinst. Han är ju knappast omedveten om att friskolorna har färre lärare per elev, färre behöriga lärarre per elev, ibland saknar gymnastiksal, skolbibliotek, slöjdsal och ibland t o m skolgård.
torsdag 1 juli 2010
Vårdgarantin är ingen garanti
1. Det är inte regeringen som bedriver sjukvård i Sverige. Det är ju lätt att lova att någon annan ska göra något.
2. Vårdgarantin är ingen garanti. Nu är det så att landsting som klarar av att ge 90% av patienterna vård inom befintlig garantis gränser får en premie av regeringen. Men de upp till 10% av patienterna som inte får vård i tid får ingenting, mer än möjligheten att söka sig till en annan vårdgivare.
3. En ensidig satsning på snabb tillgänglighet för nya patienter hjälper inte de som behöver regelbunden vård. Det hjälper inte heller de som har svårt för att stå på sig när de gallras bort allt hårdhäntare av vårdcentraler och specialistkliniker som är hårt belastade.
Långa köer är av ondo, det finns inget försvar för dem. Men att bara fokusera på tillgänglighet hjälper inte de som är i störst behov av långvarig god vård. Att stirra sig blind på tillgänglighet gör att mera arbetsintensiva vårdformer som samtalsbehandlingar trängs undan till förmån för den snabbt utskrivna pillerburken.
En hållbar sjukvårdspolitik måste ge utrymme för andra terapier också. Läkare och patient tillsammans måste komma fram till vilken behandling som är bäst. Behandling av t.ex. unga med psykiska besvär eller av äldre med många sjukdomar får inte trängas undan av snabb msättning av köer.
fredag 21 maj 2010
Hjälpmedel - en förändring krävs!
Om man är ung och vill studera kan man kanske inte flytta vart som helst, för hjälpmedelsavgifterna kan variera väldigt mycket mellan olika landsting. Och man kanske inte får behålla sin individuellt anpassade rullstol om man flyttar, för den tillhör det landsting där man bor...
Så kan det inte fortsätta! Hjälpmedel förskrivs till individer med individuella behov. Vi ska hjälpa människor att få ett liv där alla kan vara med i samhället, vara aktiva inom sina intressen, så långt som möjligt.
onsdag 21 april 2010
Att göra intet
Men det säger ju ändå något om den självbild och den politik de styrande försvarar. Från moderat håll försvarar man strategin att inte göra något från politiskt håll. Genom att delegera allt till tjänstemän och verksamhetschefer så blir det nog bra.
-Förvisso är det så att saker och ting förändras då. Landstinget är fullt av engagerade medarbetare som gör sitt bästa inom sitt område. Verksamheter utvecklas och effektiviseras. Men politikens ansvar är ju ändå att vara medborgarföreträdare. Genom att backa undan från det ansvaret så kommer verksamheterna att utvecklas åt lite olika håll. Områden där vi vet att det finns stora brister, ja patientgrupper som inte får den vård de bör få, kommer knappast att få den om politiken backar från sitt ledande ansvar.
söndag 11 april 2010
Skattesystemet är ohållbart
Deras rapport visar hur orimligt vårat skattesystem är. Vi kan inte fortsätta att ha ett skattesystem som i huvudsak beskattar arbete. Tillverkningsindustrin kan rationalisera väldigt långt, även när den inte flyttar produktiuonen till Kina. Men vi kan inte flytta skolan till Kina eller låta robotar ta hand om äldreomsorgen.
Vi borde istället ha skatt som främjar användandet av tjänster där vi tar hand om varandra i vård, skola och kultursektor t.ex. och i större utsträckning betalas av skatt på användandet av naturresurser och energi. Vi dränks av billiga varor men kan knappt finansiera den vård så många behöver när statusjakt och sökandet efter lyckan blir för mycket.
måndag 5 april 2010
Konsten att låtsas styra
I höstas, för bara några månader sedan, tecknade HSN en överenskommelse med Kirurgi och onkologicentrum om bedrivandet av verksamheten. I denna överenskommelse finns även tillgängligheten reglerad.
Situationen på centrat är inte ny, tillgänglighetsproblemen fanns i höstas också. Överenskommelserna mellan nämnden och verksamheterna - omfattande en sådär 8 miljarder kr - verkar inte betyda något. I så fall hade inte överenskommelsen från i höstas sett ut som den gör.
Sådant är landstingsstyret under Marie Morell och Christian Gustavsson (M). Styrningen av vården har helt överlåtits på landstingsdirektören. Den politiska ledningen bara bekräftar hennes beslut. Däremellan ägnar man sig åt lite sällskapslekar, som att skriva överenskommelser som inte betyder något.
PS. Jag frågade majoriteten hur de såg på situationen. Ordförande, Lasse Petersson från Vrinnevilistan svarade som vanligt ingenting. Det gjorde vicen, Cristian Gustavsson istället. Också som vanligt.