tisdag 25 januari 2011

Utbildning för vår tid?

Vad handlar lärande och utbildning om i vår teknologiska tid? Diana Laufenberg håller ett tänkvärt föredrag på TED talks om hur människor förr i tiden kom till skolan för att bokstavligen komma till kunskapen, som fanns på skolan i form av lärare, böcker och annan utbildningsmateriel. Men varför ska vi komma till skolan idag, när all fakta och annan utbildningsmateriel vi kan tänka oss finns tillgänglig via våra datorer och mobiltelefoner?
Enligt henne bör utbildning handla om:
  • Experiential learning
  • Student voice
  • Embracing failure
Hur rimmar det med standardiserade prov och förfinade betygsskalor? Hur lär man sig av misslyckanden i betygen? Om man kan söka sig fram till svaren på ett prov på en kvart med datorn, vad var då värdet med provet? Vad handlar kunskap om? Hur premierar vi en aktiv nyfikenhet och kreativitet?

I kvällens "Rakt på" i SVT intervjuades Fredrik Härén. Det han säger är också tänkvärt.

måndag 17 januari 2011

Rättvisa betyg?

Finns det rättvisa betyg? Vad är meningen med betygen?
En statlig utredning föreslår att elever ska få överklaga sina avgångsbetyg från grundskola, gymnasium, sfi och komvux. Detta för att öka rättssäkerheten, eftersom betygen kan spela stor roll för om man ska komma in på andra skolor.

Utbildningsminister Jan Björklund avfärdar förslaget. Han, som har betyg som en av grundstenarna i sin skolpolitik, tycker att det blir krångligt och byråkratiskt för lärarna. Om man skall kunna överklaga ett slutbetyg (som kanske kan omfatta tre års studier) måste lärarna dokumentera undervisningen väldigt väl. Eftersom en lärare som kanske har flera hundra elever under en treårsperiod måste då ägna mycket tid åt dokumentation, tid som istället borde användas till undervisning och förberedelser, menar Björklund.

Björklunds argument väcker flera frågor.
-Hur klarar en lärare normalt av att hålla flera hundra elevers prestationer under en trårsperiod levande för att kunna ge rättvisa slutbetyg?
-Hur är det för de elever som får nya lärare en eller flera gånger under en utbildning? Hur skall de nya lärarna kunna sätta rättvisa betyg om inte de tidigare lärarna har fört en omfattande dokumentation?
- Vad är meningen med betygen om de inte på ett så rättvist sätt som möjligt ska spegla elevens kunskaper och förmågor efter genomförd utbildning?

Jan Björklund har ofta talat om betyg och ordning i samma sammanhang som ordning och uppförande. Han vill till och med införa betyg i detta "ämne".

Betygen är Jan Björklunds morot och piska i skolan, det tycker jag är ganska uppenbart. Det handlar inte om att på ett rättvist sätt spegla elevernas prestationer och färdigheter, då skulle Björklund vara den förste att kräva möjligheten att överklaga betyg. Det handlar om att tukta våra barn och unga så att de håller sig lugna och sliter hårt utan att ifrågasätta.

Min egen erfarenhet av betyg är att i den stora världen utanför skolan betyder de nästan ingenting. Under min skoltid ifrågasatte jag aldrig betygen, som alla andra såg jag dem som självklara och viktiga. Björklunds invändningar mot byråkratisering av läraryrket är helt riktiga. Men min slutsats är den motsatta - minska betydelsen av betygen i skolan, ta helst bort dem helt. Under studietiden bör de ersättas med rejäla utvecklingssamtal mellan lärare och elever, något som är självklart på goda arbetsplatser. Utförliga samtal om hur studierna går, vad eleven kan göra för att förbättra sina resultat och hur läraren kan stödja eleven i det. För intagningar till andra skolor bör man istället jobba mera med olika former av antagningsprövningar - ett sätt för ungdomarna vad de verkligen kan, inte bara att de kan plugga till ett prov och att de kan vara inställsamma mot läraren.

Lena Sommestad skriver på sin blogg om vad som händer i skolan medan utbildningsministern diskuterar betyg. Det är också tänkvärt.

Se gärna den här videon om vad utbildning egentligen borde handla om!